Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så kröp det fram.
— Det var ett fasligt liv och »komhej» och
tidningsläsning och tidningspromenation och snack och
stoj här har blivit sen den där vipan kom hit! Du
sover inte hälften så många gånger om dagen nu som
förr. Om jag kunde begripa vad du ser på henne!
— Jag ser inte på henne — jag hör på henne:
det är min nya metod. Där är en, som kan vad hon
v e t. För resten skulle hon nog tåla att se på också
— hon är då i alla fall bra mycket grannare än du.
— Ja, hon är ung, och du och jag äro gamla.
— Det är väl inte mitt fel — glo inte svart på
mig för det!
— Du skulle haft den till kvinna — kanske hon
kunde hållit dig vaken!
— Du sade’t Margreta. Men dig fick jag — sådan
var vår Herres vilja.
— Hm, ja — var det så?
— Annars hade jag väl inte gått och sagt j a.
— Nå, nu är det för sent att tala om det. Men
— säg någonting till mig’ också någon enstaka gång,
Pehrson! Gör det! När hon har gått härifrån, så är
det precis som klocka och allting stannade — så tyst
som här blir. Det är som hon toge med sig både liv
och lust — du går och lägger dig och sen sitter jag;
här precis som det vore i ett fängelse. Men tala till
mig nån gång!
— Men, Margreta lilla! Vad är det för trams? Vad
ska jag ha att tala med dig om — vi ha ju varit gifta
i många år. Var nu inte barnslig, gamla människan!
Gu tror jag hon sitter och smålipar! Fruntimmer ä
då rent omöjliga att begripa sig på. Hm! Jag tror,
att man går och tar sig en lur!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
