Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. I väntan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färdigklädda, komma vi och visa hela ståten,»
lofvade hon, nickade muntert, stängde varsamt dörren
efter sig och gick upp på vinden.
Uppe i ett af vindsrummen höllo Ann-Sofie och
Wilhelmina på med att kläda sig. Det var
namnsdag hos länsman Ehneroos, och enligt gammal god
sed samlades alla förnämligare personer i socknen
den dagen i länsmansgården.
Lovisa hade lofvat hjälpa Wilhelmina med
toaletten. Den nymodiga snitten på Lovisas
klädningar, det nymodiga sättet att fästa upp håret, hela
fröken Lovisas sirliga lilla person hade blifvit lik en
uppenbarelse för Wilhelmina. Just så ville äfven
hon kläda och kamma sig, just så ville också hon
se ut. Hon hade till punkt och pricka lärt
beskrifningen att lägga upp håret: först fatta om det med
vänstra handen, lyfta upp det i vädret, så låta högra
handen möta ofvanför den vänstra och föra det uppåt
hjässan, sedan taga bort vänstra handen och stryka
öfver håret och slutligen fästa det med en krokkam.
Framhåret hade hon redan kvällen förut lagt i
pappiljotter och, emedan hon hela dagen gått med en
duk öfver pappiljotterna, fått uppbära spefulla och
satiriska anmärkningar af fadern.
Men huru än Wilhelmina kammade, blef
koafyren icke sådan den enligt förebilden borde vara.
Det var också så störande och retsamt att under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
