Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. Riksdagsgalleri 1886-1889
- Nils Axel Gustafsson Bennich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nils Axel G-ustafitfton Bennich. 117
riksdagsman», genom adelsbref, utfärdat på Karl XV:s
födelsedag 1864.
Bennichs mångåriga beröring med tulltaxan så väl inom
bevillningsutskottet som inom flera kungliga komitéer
föranledde hans utnämnande till chef för tullverket i riket i
början af år 1865.
I oktober 1865 vann han introduktion på riddarhuset,
talade i december för representationsförslaget, följande
februari för franska traktaten. Sin motion om
landtränterier-nas indragning och öfverflyttning af deras kassaförvaltning
till de enskilda bankerna såg han falla under ett förkrossande
nej, och dermed slöts Bennichs korta riddarhuskampanj.
# #
*
1866 och 1875 valdes han af Jemtlands landsting, 1884 af
Norra Kalmar läns, till medlem af Första kammaren, och af
denna, 1867 och framgent, till och med 1886, till ledamot af
bevilningsutskottet.
Uti en komité för undersökning af lämpligaste riktning
för Norra stambanan var han ordförande år 1862,
äfvensom senare i en annan dylik, som Stockholms
stadsfullmäktige anordnade. Således kunde han icke undgå att i
kammarriksdagarnes häftiga jernbanestrider taga verksam
del, och han lade äfven emellanåt in sitt ord i debatten om
försvarsväsende och grundskatter. »Kan ej sjelfva egandet
af onererad jord betraktas som ett onus», sade Bennich 1871,
»så kan det ej heller befria från personlig värnepligt», och
få hafva hyst högre tankar, än han, om den indelta härens
duglighet som underbefäl för beväringsarmén. Bennich var
icke heller bland dem, hvilka 1885 följde regeringen i
anslutning till det samman j emkningsförslag, som skapade en
utgång ur den dittills alldeles ofruktbara kampen.
Genom bevillningsutskottet beredes bran
vinsbeskattningen, och Bennich har således äfven i denna fråga nedlagt
mycket arbete och ofta derom tagit ordet i kammaren. 1870
yrkade han t. ex. att hela bränvinsskatten borde tillfalla
staten, för att icke ställa kommunerna i valet mellan det
sedliga intresset, att motverka krogrörelsen, och det finansiela,
$tt uppbära inkomster af den. Norrlands bästa har han tro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/wiesminn/0117.html
