Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Fredrik Wilhelm Scholander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
208 ’ MinneMder. ’
blifvit tryckta, ty han kände den brist, hvilken vidlådde hans
dikt, att - som han en gång kallade det - »icke vara
psykologisk och innehålla föga poesi». Men hans dikters styrka
ligger i den yttre teckningen, hvars mästerskap af få
upphun-nits. Poetisk känsla röja deremot oftare hans pensels verk,
än hans pennas.
Gå vi nu tillbaka till akademiens äldre utställningar för
att spörja hur Scholander å dem varit representerad efter
slutad elevtid så finna vi honom 1843 exponera som arkitekt
(»interiör af ett galleri, original»), 1845-53 utställa
aqvarell-målningar af hufvudsakligen fransk och italiensk, någongång
tysk och svensk äldre arkitektur (tillsammans 40 bilder), bland
dern hans receptionsstycke i akademien: Piazzettan i Venezia.
Redan nu hade han frambragt historierade arkitekturtaflor
med en rikedom på figurer, som väckte förvåning. 1856,
1863, 1866 exponerade Scholander egna byggnader, såväl
redan utförda som projekter i icke ringa antal ritningar och
aqvareller: sistnämnda år jemväl den rika ornament- och
bildserien Fjolners Saga i 32 pennteckningar samt några
aqvareller af utländsk arkitektur. 1875 var det åter
uteslutande som aqvarellist, Scholander deltog i expositionen:
»Blödande rosen» i 12 bilder, Erkebiskop Jöns Bengtsson i
vapenskrud framför Upsala domkyrkas södra portal, stor aqvarell
med en mängd figurer, samt italienska arkitekturbilder. För
de öfriga åren ega utställningskatalogerna icke Scholanders
namn. Det är således en synnerligen ringa del af hans rika
konstskatt, som här i Stockholm varit af akademien utstäld,
hvarför den nu anordnade »Scholanderutställningen» är väl
egnad att fylla en kännbar brist i allmänhetens så väl som
den yngre konstnärsgenerationens kännedom om Scholanders
produktion.
Denna var utomordentligt snabb. Så t. ex. utförde
Scholander under tre veckors sommarhvila i Varberg (1867) en
stor aqvarell (S. Gregorio i Venezia), en novell i 126 stanzer
ottave-rime (Sankt Hubertsfesten), en stor aqvarell
(Cervaro-festen i Rom med 210 figurer). Också brukade han »slå
emellan » med arbetena. »Du frågar hvad jag gör», skrifver han
till. Arsenius; »som vanligt 36 saker på en gång»... »Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
