Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Adolf Eugène von Rosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
558 Dödsrunor.
Sverige, der han vid den på hösten öppnade riksdagen
uppträdde till förmån för Göta kanal och för ett sjöförsvar,
grundadt på ångkraften. Carl Henrik Anckarsvärd, den väldige
oppositionsmannen, var fiendtlig mot sjöförsvaret, emedan
han fann det öfverstiga våra tillgångar. Rosen framstälde
deremot hufvuddragen af en billig försvarsplan, med
bestyckade och bevarade ångbåtar i stället för stora
åttio-kanonsskepp, och hänvisade till John Ericssons och Anton Gustaf
Carlsunds pågående upptäckter och förbättringar i
maskinbyggnad och konstruktion. Flottans officerare borde åläggas
att inhemta kunskaper i ångmaskinen och dess användning
för sjöförsvaret - framtidstankar, hvilka tjugu år senare
vunno erkännande. Af Göta kanal väntade Rosen mycket
för vår industris utveckling, helst sedan bogserångare der
kommit till stånd. Sjelf hade han redan efter hemkomsten
begynt organisera ett bolag för bogserångares byggande, och
han styrkte sina påståenden om samfärdselns inverkan till
höjande af ett lands tillgångar och välstånd med exempel från
England och Skottland. B. B. von Platen hörde honom,
redan förut kände han honom. Innan han mot slutet af 1829
för alltid lemnade denna verldens strider, hade han
understödt Rosens anbud att få arrendera den vid Motala
begynnande mekaniska verkstaden och derför, i maj 1829, gjort
honom till medlem af verkstadsstyrelsen för att sätta honom
i tillfälle att lära känna personalen. Men till arrenderandet
fick Rosen ej nödigt kapital, arbetschefen Fraser från
England tyckte ej om Rosens öfverinseende och de öfriga
styrelse-medlemmarne voro Rosen föga benägna. Mot slutet af 1830
mottog han derför med nöje anbud af kapitalbidrag till
inköp af Nyköpings gamla messingsbruk för grundande af egen
mekanisk verkstad.
Affären uppgjordes, Rosen lemnade Motala och uppsatte
»Nyköpings Mekaniska verkstad», som under hans ledning
vann godt namn. För att helt och hållet kunna egna sig åt
industriel verksamhet tog han afsked ur flottan. Men, när
verkstaden som bäst var i farten med arbeten både för staten
och enskilde, vreds ledning och eganderätt ur Rosens hand
af den kapitalstarkare kompanjonen. Det gick för Rosen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
