Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Adolf Eugène von Rosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Adolf Eugene von Rosen. 559
en ekonomisk katastrof, hvars bittra minne ej tiden söfde.
Rosen ingick nu åter i statens tjenst, som major vid flottans
mekaniska kår (1833).
Emellertid hade det nybildade, ännu icke färdiga
konungariket Grekland efter stormakternas tillskyndelse valt till
konung en af vår kronprinsessas nära fränder, den konstälskande
kung Ludvigs af Bayern omyndige son Otto, och kung
Ludvig hade hos Carl Johan begärt en person, som kunde
förhjelpa konungariket till en flotta, oaktadt Greklands både
regering och statskassa stodo på skrala fötter. Carl Johan
och storamiralen Oskar funno Rosen tjenlig för uppdraget,
och han åtog sig det. 1834 kom han till Grekland, 1835 blef
han marinprefekt och preses i förvaltningen af sjöärender.
Dessa voro dock föga omfattande: längre än till ett dussin
kanonbåtar hade den nydanade flottan icke hunnit, då en
ny minister kom till styret, hvilken beordrade Rosen till
./Egina att ordna en kadettskola. Heldre än att lyda tog
Rosen afsked, 1836. När han lemnade Grekland medförde han
derifrån erkännande för rättrådigt nit, ett grekiskt
ordenstecken - och en grekisk brud.
Anbud om österrikisk tjenst föranledde honom att bege
sig från Athen till Trieste och Wien. Under tiden hade John
Ericsson arbetat i England, och i Wien mottog Rosen
underrättelse om hans nyuppfunna propeller samt uppfordran att
komma till England och biträda vid uppfinningens införande
i praktisk användning. Rosen for 1837 till London, och nu
egnade han en följd af år åt förhandlingar med amiraliteterna
i England och Frankrike för att förmå dem antaga
propellern å örlogsångare. Ericsson sjelf for 1839 till Amerika, der
hans verldsbekanta uppfinnarverksamhet vann ännu högre
utveckling.
Rosen fortfor ännu en tid att vara Ericssons ombud i
Europa, verksam som maskiningeniör vid byggande af de
örlogsfartyg, å hvilka propeller skulle försökas. Han var härunder
bosatt ömsevis i Paris och i London. Derifrån återvände han
1845 till Sverige i akt och mening att här införa den nya tidens
samfärdsmedel, jernvägar. Han hade goda förbindelser med
engelska ingeniörer och bankfirmor, och om Sveriges egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
