Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Adolf Eugène von Rosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
660 Dödsrunor.
invånare misströstade han visst icke; aktieteckning inom
landet skulle helt säkert bringa betydande byggnadskapital
till stånd. Till en början skulle undersökningar och
utstak-ningar företagas, och härför kunde Rosen lita till både eget
och en engelsk jernvägsingeniörs arbete.
Det var en väldig koncession, han af Kongl. Maj:t
begärde och verkligen erhöll, den 27 november 1845. Åt honom
upplåts förmånsrätt under 20 år att bygga jernbanor från
Stockholm till Gefle, Göteborg och Ystad, med åtskilliga
gren-banor; telegrafering långs linierna skulle på statens
bekostnad inrättas, kronoarbetskår och soldater för
byggnadsarbetet få användas, enskildes mark få exproprieras och
statens lemnas gratis; men allt detta med vilkor att fore
utgången af 1847 planer och kostnadsförslag skulle vara
fullständigt utarbetade och aktiebolag bildade. Efter de tjugu
årens förlopp skulle fråga om inlösen af banorna kunna af
K. M:t till riksdagen framställas.
Straxt efter erhållandet af detta märkliga dokument ilade
Rosen åter till England för att uppnegociera penningar, och
för samma ändamål for han sedan omkring i Sverige, men
på båda hållen med ringa framgång. 1846 års kris i
England hade förlamat hans påräknade penningstarka vänner,
misstron hindrade anslutning i Sverige. Jernväg här i
landet var ännu för allt för många en orimlighet, ett rent
tokeri. Möten utlystes för jernvägspropaganda och
aktieteckning, men ehuru vissa smärre delar af den afsedda
bansträckan togos hvar för sig, ville de ej taga skruf. Rosen
skref brochyrer och tidningsartiklar, höll tal och föredrag,
åtskilliga inflytelserika män understödde honom, men för
jernvägen Stockholm-Upsala tecknades ej mer än 60,000
rdr b:co. En brukspatron, som egde lastageplatsen Hult vid
Venern, var deremot villig att göra en större insats i en
jernvägsbygnad från denna plats till Köping eller Örebro.
Rosen såg i denna jernväg ett led i banan Stockholm-Göteborg
och lyckades för dess utförande vinna engelskt kapital och
engelska ingeniörer. När 1847 nalkades sitt slut var
åtminstone ett bolag bildadt: Örebro-Hult-bolaget. För öfrigt
begärde Rosen ännu någon tids anstånd - och han fick efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
