Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filosofen på Akropolis (c. 1860)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILOSOFEN PÅ AKROPOLIS
31
Vid denna tid, en afton i högsommaren, såg man en
åldrig gestalt stödd vid en stav och med en papyrusrulle
under armen sakta framskrida från Akademias
trädgårdar och över Kerameikos nalkas Akropolis. Hans
panna var djupt fårad, hans hår vitt, men hans blick
röjde ännu ett nästan ungdomligt liv. Kroppskrafterna
voro medtagna, det kunde man finna, ty han
stannade ofta liksom för att hämta andan.
Vid ett av dessa tillfällen nalkades honom en
yngling med ljusa lockar och friska kinder. Han vågade
dock icke avbryta gubben i de betraktelser, vari han
just nu syntes vara försänkt, utan stannade
vördnads-fullt på något avstånd. Gubben såg honom ut som en
siare. Snart blev han dock bemärkt av den gamle,
som nu vinkade honom till sig.
— Vem är du, min son? frågade han.
— Jag heter Filippos — svarade ynglingen — och mitt
ärende är att till dig framföra en hälsning från min
farmoder. Jag sökte dig i Akademia, men man sade
mig, att du vore på väg till Akropolis.
Den gamle filosofen blev uppmärksam; det var
något i Filippos’ anletsdrag, som påminde honom om
ett ansikte, som ofta föresvävat honom i hans ungdoms
drömmar.
— Och vem är din farmor? frågade han.
— Hon är ej mera, filosof — svarade ynglingen med
en suck—hon är för tvenne år sedan död, men hennes
namn var Alkmene, Kritobulos’ dotter.
— Och vem är din fader?
— Kriton, Karmides och Alkmenes son, som dog i
min späda barndom. Han var bosatt i Cyrene, dit
hans fader flyktat undan oroligheterna i Aten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
