Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min moders testamente (1869)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
BERÄTTELSER OCH SKISSER
stora staden på andra sidan Samos. Skeppsfolket, föga
sysselsatt, tänker var och en på sin bekvämlighet. En
av dem ligger raklång på ett lappat segel och sjunger
sömnigt en av de visor, dem han senast lärt i
Ptole-meernas stad, och ett par av kamraterna lyssna till
hans sång med halvslutna ögon, under det ett par
andra rassla med tärningar på en omvälvd tunna.
— Jag vill slå vad om dubbla vinsten — säger den ene
till den andre — och den grå katten till på köpet, som
jag knep förliden månad i Heliopolis, och som nu
gör tjänst såsom skeppskatt, ehuru han förut lärer varit
ett slags gud — jag vill slå vad, att jag sett honom
förut lovera kring gatorna i Efesus.
— Vem, skeppskatten?
— Ahnej, herrn vet jag, den där, som sist gick under
däck.
— Det tror jag nog; han är son av Paralos, den
där förnäme herrn, du vet, som var granne till
Theo-doros. . ,
—: Ah, nämn inte det namnet, du uppriver
gamla såret, som håller på att gro igen.
— Jaså, Prokne, ja, hon tjänte hos Theodoros.
— Tig, säger jag, det var då det; då var då och
nu är nu, säga filosoferna.
— Ja, det är visdom i det talet. Han skall vara en
stor filosof.
•— Vem?
— Han, som du talte om nyss, Adeimantos,
Paralos’ son.
— Lycka till: då kan han väl också trolla, ty det
kan Apollonius, och han skall vara den styvaste filosof
i världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
