- Project Runeberg -  Skrifter / 1. Vittra skrifter. I. Berättelser och skisser /
142

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En sommarsvaghet (1874) - 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

BERÄTTELSER OCH SKISSER

smälter och rinner bort, på samma sätt som de
borttynande drivorna kring min fot. Förmodligen är detta
ett slags natursympati, varmed jag menar en känsla av
likstämmighet och frändskap mellan naturen och mig.
Att en sådan finnes, förundrar mig icke, och att jag
ibland måste känna den på något djupare sätt,
förundrar mig ej heller; men att jag många stunder skall
kunna förlora mig själv i denna känsla och nästan få
tårarna i ögonen, det är det som synes mig vara en
man ovärdigt.

Min hustru hade häromdagen ett infall. — Engelbert
— sade hon — jag tror icke, att du så mycket behöver
bekymra dig över vad du kallar din vårsvaghet. Jag
vet, huru uppriktigt du älskar mig, ehuru jag visst
icke nekar, att jag i början hade något svårt att tro
på denna kärlek, när jag såg, huru avmätt du alltid
gick till väga i vårt yttre förhållande till varandra. Jag
må säga, att du stundom varit rätt kylig mot mig, för
att döma efter det yttre; men bakom denna kylighet
känner jag fläkten av ditt varma hjärta, och för denna
fläkt smälter ögonblickligt det lilla hölje av kylande
snö, som känslan av ensamhet ibland lägger över mitt
eget. Din kärlek synes mig därför vara lik just det
slags vårvind, för vilken du har en så underlig
sympati. Om nu din kärlek är någonting riktigt manligt,
vilket väl ingen kan förneka; så torde det icke vara
fjärran från sanningen, om jag säger, att den där
jämförelsevis kalla vårvinden, för vilken drivorna ändå
smälta, är en i naturens värld given motbild till den
äkta manliga kärleken: och om han såsom sådan på ett
gripande sätt tilltalar dig, så är detta hos dig icke bevis
på någon svaghet utan alldeles tvärtom. — Ungefär så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 19:47:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/1/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free