- Project Runeberg -  Skrifter / 1. Vittra skrifter. I. Berättelser och skisser /
143

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En sommarsvaghet (1874) - 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN SOMMARSVAGHET

143

uttryckte sig min kära Agata; och ehuru jag erfor en
viss förvåning över att höra henne hålla ett så långt
tal, då hon annars enligt vanan i vårt hus plägar
uttrycka sig i korta satser, och ehuru jag icke utan
någon motvilja kunde höra att hon slagit sig på
natursymbolik, vilket jag anser såsom någonting mycket
ofruktbart; så kan jag dock ej neka, att hennes ord för
mig inneburo någonting lugnande, så mycket mera
som jag i hennes utsago icke kunde finna något, som
bestämt stred mot en verkligen kristlig
världsåskådning.

Jag är således jämförelsevis lugnad med avseende
på min vårsvaghet. Men jag har också en
sommarsvaghet, vilken, uppriktigt sagt, oroar mig
något mera. Denna svaghet är mera fixerad än den
förra, både i avseende på tid och innehåll. Hon
överfaller mig alltid regelmässigt den 17 augusti. Jag
anser det såsom en olycklig omständighet, att, så långt
jag kan minnas tillbaka, denna dag alltid haft
åtminstone några timmar av solsken och klar himmel. Under
de tjugu år, jag i detta fall anställt observationer och
tecknat mig dessa till minnes, har det elva gånger varit
en alltigenom klar dag, fyra gånger har det regnat
om morgonen och sedan blivit så mycket vackrare,
fem gånger har regnet infunnit sig omkring klockan
6 e. m.; men alltid har middagen varit klar. Jag anser
detta för en olycka, ty en grundlig regnskur eller en
riktigt mulen himmel skulle rädda mig från den
svaghet, jag nu åsyftar. Denna består däruti, att jag sagda
dag vid middagstiden känner en oemotståndlig lust
att gå ut på näset, som ett stycke från vår trädgård
skjuter ut i sjön, lägga mig på rygg och se rätt upp i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 19:47:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/1/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free