Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En sommarsvaghet (1874) - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
BERÄTTELSER OCH SKISSER
pliktig att angående den saken lämna en liten
redogörelse. Om jag därvid då och då kommer att avvika
från formen av ett i alla avseenden sansat och
manligt framställningssätt, så anhåller jag, att detta fel
icke måtte dömas alltför hårt. Jag anser det till och
med vara berättarens skyldighet att i någon mån låta
karaktären av de personer och händelser, han skildrar,
avspegla sig i färgen och tonen av hans eget föredrag.
Därav följer nu visserligen, att en man endast
undantagsvis bör sysselsätta sig med skildringar av det ännu
svaga och omogna livets företeelser; men ett sådant
undantagsfall anser jag just nu vara för handen. Jag
har genom den nödtvungna självbekännelsen om min
sommarsvaghet och genom det där oundvikliga
anförandet av min väns besynnerliga yttrande om
himmelens överspändhet utan tvivel kommit att giva en
väckelse åt er fantasi, vilken, om den icke får ansluta
sig till det fasta stödet av själva den fullständigt
framlagda verkligheten, lätt kunde hos eder framkalla det
väsenlösa fantasteriet; och därtill vill jag icke hava
givit någon anledning.
Alltså till saken. Werner Miltzig var Under några år
min gymnasii- och akademikamrat. Jag vet ej rätt,
huru jag skall beskriva honom. Han var varken lång
eller kort, fet eller mager, vacker eller ful, dum eller
snillrik, älskvärd eller frånstötande; och dock var han
minst av allt ett mellanting. Jag har sett honom blek
och hopsjunken och obetydlig som ett barnhusbarn,
och jag har samma dag sett honom högrest, stolt och
självmedveten, som hjälten i en tragedi. Jag har rätt
ofta tyckt, att han var ful, men vid andra tillfällen
med förvåning funnit, att han såg ganska bra ut.
Nå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
