- Project Runeberg -  Skrifter / 1. Vittra skrifter. I. Berättelser och skisser /
271

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mantegnas ängel (1877)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MANTEGNAS ÄNGEL

271

— Jag är en gammal kvinna från Keriot, herre; där
bo judar och judinnor, och jag förbannar dem. När
solen uppgår över Moabs berg, förbannar jag dem, och
när jag om natten vankar omkring fjället, då skälver
månen och bleknar, när han lyss till mina besvärjelser.
De angå Juda söner och döttrar, och dem lärde jag i
de visas land.

— Var är de visas land?

— De förbannade kalla det Mizrajim, men I kallen
det Egypten; ty du är icke en son av detta landet,
fastän du härmar dess språk.

— Rätt nog; du har således varit i Egypten?

— Skulle icke Hagar hava varit i Egypten? Står
det icke till och med i de förbannades skrifter, att
Hagar var en egyptisk tjänstekvinna? Hagar hade en
son, Abrahams förstfödde, som hette Ismael. Abraham
försköt mig, emedan Sara, den skrumpna och
förtorkade — förbannat vare hennes namn — fordrade det,
och så vandrade jag vilsen i öknen mellan Kades och
Bared, och min son skriade efter vatten; men vattnet i
flaskan var förtärt, och den brännande öknen gav intet
att därmed läska hans tunga. Det är väl tjugu
århundraden sedan dess, men jag minns det som i går. En
mor glömmer aldrig sitt barns jämmerskri. Det förstår
du icke, herre; men jag förstår det, ty jag är icke
galen, fast folket i Keriot säger så, och du skall icke
tro dem. Skulle jag vara en mor och icke minnas
min dotters jämmerskri?

— Hade du således också en dotter?

— Jag hade inga söner, blott tvenne döttrar. Hanna
gifte sig med Simon, juden, och det har jag förlåtit
henne; men Milka var min ögonsten och skön som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 19:47:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/1/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free