Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mantegnas ängel (1877)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
BERÄTTELSER OCH SKISSER
från andra världar brutit in över dess stelnade djup.
Var det hans ungdom, som på detta sätt bådade sin
återkomst? Var det vinden från havet, som efter
frusna nätter och kalla dagar förkunnade annalkandet
av ett efterlängtat särlaregn? Var måhända hans
ungdomsdröm om det inför gudar och människor skönaste
ändå ingen blott dröm? Skulle det vara möjligt, att
det ännu fanns någonting, som ett människohjärta
kunde älska utan att bedragas och utan att bedraga?
Var icke detta Mirjam, hans ungdoms brud? Var
hon icke skönare nu än någonsin? Liknade hon icke
aftonskyn, som, när solen redan gömt sig i havet,
glänser såsom i ljuset från en annan värld, där det nu är
morgon?
Filippos kände, att han brutit oändligt, men att
Mirjam förlåtit. Hans läppar vidrörde sakta hennes
panna. Månne hon kunde vara död?
Hon var det icke. Filippos inkallade den gamla
Debora, lade i hennes hand en fylld börs, kastade ännu
en blick på den i vanmaktens slummer insövda Mirjam
och lämnade rummet. Han ville återkomma i morgon,
men nu måste han ut under det högvälvda
firma-mentet; den låga kammarens kvalm kunde kväva
honom.
Han visste icke, var eller huru han gick. Det hade
emellertid blivit dag, och av denna dag voro ungefär
tvenne timmar förgångna, då han ånyo befann sig i
närheten av Betlehemsporten. Han hörde folkets sor’
i den överfyllda staden. Det var ingenting att fästa
sig vid. Var och en hade sitt bestyr på
tillredelse-dagens morgon; han gick i sina tankar. Då kom han
in i. folkträngseln. -.Hans steg .saktades, men han gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
