- Project Runeberg -  Skrifter / 1. Vittra skrifter. I. Berättelser och skisser /
295

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mantegnas ängel (1877)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MANTEGNAS ÄNGEL

295

framåt utan att se till höger eller vänster. Plötsligt
hejdades han; folkmassan stod stilla som en mur.
Vad är detta? Ett tåg av larmande människor skall
här fram. Där äro judar och judinnor, unga och
gamla, präster och leviter och slutligen en avdelning
romerska krigsknektar. Filippos såg upp. Zadok,
en av bisittarna i synedrium, gick där med sitt
vördnadsvärda, gråsprängda skägg; honom kände
Filippos väl igen. Men var är nu hans högtidliga
värdighet? Han rasar och svänger sina armar och ropar
till folket omkring sig: »Det är rättvist, I män och
bröder, fullkomligt rättvist: hans blod komme över
oss och över våra barn!» — Vems blod? Filippos
såg sig om. Där komma tvenne missdådare, släpande
sina kors. Alltså en avrättning. Sådant hade
Filippos sett förut; det gjorde ett obehagligt intryck,
ingenting vidare. Han ville draga sig tillbaka, men
folket hindrade honom. Där ser han åter ett kors
framsläpas, och han hör några kvinnor vid sin sida
framsnyfta: »profeten från Nasaret, mäktig i ord och
gärning!» Barmhärtige Gud, kunde det vara han?
Blek går han och med blödande tinning, framför det
dödsredskap en annan bär efter honom; men hans
huvud är högburet och hans blick lugn. Ja, det är
han, Filippos har sett honom förut bland Galileens
berg. Filippos har i sin ungdom älskat denna blick.
Skall han nu icke kunna göra något för honom, som
en gång räddat hans liv? Han vill rusa fram
obeväpnad som han är, men en krigsknekt sätter sitt
spjut för hans bröst. Den nasarenske profeten ser
på honom, och för denna blick lägga sig på en gång
alla vredens vågor till ro i hans själ. I detsamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 19:47:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/1/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free