Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mantegnas ängel (1877)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
BERÄTTELSER OCH SKISSER
- Vem du än är—hörde han kvinnan säga, då han
ville gå henne förbi — så hjälp mig med min börda.
Hjälp mig in i denna grotta. Det är en dyrbar börda,
må du veta.
— Är du stadd i rätta ärenden, kvinna? sporde
Filippos.
— Rätta ärenden? svarade den främmande figuren,
och Filippos såg ett par ögon glimma såsom eldkol
i mörkret — hade alla dina ärenden, främling, varit så
riktiga som detta, så hade solen aldrig behövt blygas
att lysa dina vägar.
— Du har rätt, kvinna, jag vill hjälpa dig.
Och med förenade krafter lyckades det att insläpa
den på marken liggande bördan genom ingången till ett
av de i klippan uthuggna griftvalven.
Men Filippos hade därvid icke kunnat undgå att
märka, att den hopvecklade manteln dolde en död
människokropp.
— Kvinna, vem är du, och vad har du gjort? utbrast
han, gripen av en lätt begriplig misstanke.
— Det skall jag snart visa dig, främling — ljöd
hennes svar och Filippos märkte, att han hört den
stämman förut.
Figuren avlägsnade sig och försvann i ett av grottans
sidorum. Några minuter senare återvände hon och bar
i sin hand en fackla, den hon insatte i en av
klippväggens rämnor. Filippos hade icke misstagit sig. Han
såg framför sig en mycket gammal kvinna med ett
trekantigt brandrött märke över vänstra ögat.
— Jag igenkänner dig, son av Javan — började den
gamla — det var en månljus natt, när vi sist träffades,
nu är det en sollös dag. Välkommen, främling, i mina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
