Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett stycke textkritik (1878) - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
BERÄTTELSER OCH SKISSER
en kvinna finns, som kan sägas vara skapad för den
mannen, def då gärna må gå som i paradiset, att
mannen får vänta på kvinnan och icke kvinnan på
mannen. Men endast under mycket paradisiska
förhållanden vore detta tänkbart, och sådant inträffar ej
tio gånger i vart sekel. Att fru Borromeus vid detta
resonemang tänkte på sig själv som ett av århundradets
tio undantag, kunde väl låta sig antagas, om hon
därmed blott icke hade förutsatt, att hon själv vore enkom
skapad för Borromeus: men det var i staden icke en,
som ej ansåg, att hon åtminstone i alla praktiskt
avgörande fall ansåg Borromeus skapad för sig och icke
sig för honom.
Ett sådant fall av praktisk avgörelse hade för två år
sedan inträffat. Fru Borromeus hade då just på
kvällen av en examensdag i juni månad kommit till sin
man, som då satt i sin älskade berså i den lilla
trädgården, med virvlarna ur sin sjöskumspipa
nödtorfte-ligen förjagande de mygg, som annars i glättig dans
kringsvärmade hans hjässa, och med icke mindre än sex
gamla pergamentsband uppslagna framför sig på
bordet. Lektorn var synbarligen försjunken i sina
textkritiska funderingar.
Högst sällsynt — sade den lärde för sig själv — att
finna en ode på 13 rader så väl bevarad för
korruption, i sanning högst sällsynt. På denna ode skördar jag
då ingen ära; men du så mycket mer, gamle Anakreon,
min ungdoms vän. Vilken musik i dina ord, och
vilken naiv enkelhet; men, så är det — de stora
sanningarna äro de enklaste. »Fysis kerata tavrois, hoplas
d’edoken hippois, podokiän lagoois.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
