Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett stycke textkritik (1878) - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
BERÄTTELSER OCH SKISSER
— åt lejoninnan tandgap —
— Ambrosius, det är jag som talar.
— Ja, min gumma lilla, och det är jag som hör.
— Som sagt är, när jag åt oxsteken, så hörde jag
biskopen, som satt snett emot mig, samtala med den
främmande personen, och så berömde han din examen,
och då svarade professorn, att det var skada, att en
så eminent förmåga, en sådan textkritisk storhet, skulle
vara nergrävd i en landsortsstad och icke komma
universitetet till godo.
— Vad säger du, Petronella?
— Det är dagsens sanning. Och så talte biskopen
vidare och sade, att om det blott icke vore för dina
svaga ögon, och att doktor Hygién hade sagt, att den
ständiga läsningen av gamla dåligt och smått tryckta
böcker skulle snart göra dig blind —
— Det rör inte doktorn.
— Men mig rör det, älskade Ambrosius, och om du
inte snart toge någon, som läste för dig, så att du
sluppe att anstränga dina ögon —
— Vem skulle läsa för mig? En textkritiker,
Petronella, måste se själv och inte lita på en annan. Hade
jag en son, det vore en annan sak, men att lita på en
slyngel till skolpojke i fall av sådan vikt —
— Vem har sagt, att du skulle lita på en pojke?
Professorn berättade vidare, att en lärd man vid
universitetet lärt sin piga att läsa grekiska innantill, och
nu —
— Nej, Petronella, hellre blind intill döden än att så
profanera det heliga. Betänk vad du säger, Petronella,
en Homerisk hexameter, en Sofokleisk jambicus, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
