Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett stycke textkritik (1878) - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT STYCKE TEXTKRITIK
325
Anakreontisk ljuvlighet i en pigas breda mun. Nej,
Petronella,
åt oxen av naturen
gavs horn, åt hästen hovar,
åt haren snabba fötter,
åt lejoninnan tandgap,
men aldrig grekiska åt en piga.
— Mycket sant, Ambrosius, mycket sant; det vore
ovärdigt; men jag har ett förslag. Vet du vad som
står i detta brev om Maria?
•— Maria, din systerdotter?
— Ja, prosten skriver, att sedan informatorn kom i
huset, läser hon latin och grekiska i kapp med Knut
och Johan, och vet inte annat, än att det skall så vara.
Och nu tänkte jag, att vi börja bli gamla; ja, jag menar,
att vår ungdom avlägsnar sig; och att en fader- och
moderlös flicka, som är av vårt kött och blod, skulle —
— Nej, Petronella, det sker aldrig.
— Kära gubbe, jag har ju ingenting sagt, men jag
tänkte, att om du skulle kunna rädda dina ögon och
söka en plats vid universitetet. Professorn visste ändå
att uppskatta din förmåga: lärdomen gör skarpsynt.
— Och blind — sade ju Hygién.
— Seså, Ambrosius, vi skola inte vidare tala om
den saken, om den inte behagar dig. Visst är det så,
att släktskapen är ett heligt band, som ålägger plikter,
men en människa kan inte orka med alla sina plikter.
Adjö, min älskade, om en stund är teet färdigt.
Fru Petronella Borromeus avtågade mellan
blomstrande rabatter, och man kunde se på det högburna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
