Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 117. Till Otto Landgren, 8 Juli 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
PONTUS WIKNER
deles för rasande, min kära Otto! rätt som det är,
så tvingar jag Dig väl att i vredesmod kasta bort
det här sorgliga brefvet. Om jag också har ledsamt
ibland, så bör jag väl icke derföre uppröra äfven
Ditt sinne. Förlåt mig det, Otto! Jag vet, att du
det gör, ty Du är min vän och håller ju en smula af
mig — — — således också ett hjerta, som nalkas
mitt eget, men D u skall väl ändå slippa att
förbrännas för så litet — och dock, om Du vill vara
uppriktig, har jag icke redan gifvit Dig mera smärta
än glädje?
d. 14 Juli. Jag skall väl i dag afsända det här
gamla brefvet. Jag har nu endast en vecka qvar af min
vistelse på Södervik. Sedan blir min adress
Uddevalla & Foss. — Du frågar, hvem som bor på
Södervik: Det är min bror, Albert, en man om 42 år,
som äger hustru och sex barn. Derjemte har jag
min gamle Far och Mor här på stället. — I Söndags
gjorde jag en mycket rolig färd till Nedra Ulleruds
kyrka, som ligger en mil härifrån. Vi voro ett sällskap
af åtta personer, som åkte i två långkärror, klädda med
löf. Jag blef så genomskakad på vägen, att jag knappt
äger något helt i min invärtes menniska. Men bra
roligt hade vi. — Hälsa din lilla syster och tacka
henne för den »egenhändiga» hälsningen. Träffar Du
några kamrater, t. ex. Dickarne, så hälsa dem
ausser-ordentlich. Adieu nu, min kära Otto! Verlden är
just inte så sorglig heller, att man ju icke kan ha
roligt ibland. Åtminstone kan det vara roligt att tänka
på kära vänner. Farväl
Din vän
Pontus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
