Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 125. Till Elisabeth Kjellberg, 10 Januari 1865
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV, FÖRSTA SAMLINGEN 381
anledning af de tecken, som finnas i den boken,
utvecklar ur min egen själ de föreställningar och
tankar, som Bibelns författare haft förut. Klarheten
kommer då med anledning af Bibeln ur mitt
eget förstånd [märk väl: icke ur mitt oförstånd]
d. v. s. från det, som uti mig finnes af förståndet
i sin fullkomlighet eller från Qud. Bibeln är derföre
ofta m e d 1 e t för min andliga upplysning, men sjelfva
källan är han icke. Källan är Guds förstånd, som
också måste vara närvarande i mig. Och jemte den
vanan, som jag har att icke sätta förstånd, i stället
för oförstånd och tvärtom, har jag äfven den att icke
sätta medlet istället för källan. Derföre sade
jag i min afhandling, att klarheten kommer icke från
Bibeln utan från förståndet.
Jag har efter bästa förmåga förklarat mig.
Huruvida jag efter denna förklaring, kan erkännas såsom
Christen, eller icke, det är för mig icke af så
synnerlig vigt. Knappast tror jag, att Christus sjelf skulle
blifva erkänd såsom Christen, om Han i våra dagar
uppstode — åtminstone icke af de rätt-trogna. För
öfrigt tillkommer domen icke menniskor, utan Gud,
och Gud älskar, älskar jag. Kan Han
fördöma mig, så må Han det göra, — jag älskar,
älskar Honom ändå.
För mig gäller på jorden intet utom Person
och Personlig kärlek. För mig får ingenting
annat evig betydelse än den Fullkomlige
Personen, Gud. Till Hans bröst djerfves jag redan
här luta min brännande panna i outsäglig,
tillbedjande kärlek. Må man sedan säga, att jag är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
