Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
ANMÄRKNINGAR
digt; men om icke det som skett utom menniskan i
Christo med flit och allvar framhålles, så kommer ju
själen att stanna i det tillstånd att hon ser mer på sig
sjelf, huru långt hon är kommen på bättringens och
nådens [väg] och råkar så in på en hög andelighet och
sätter hela sin kristendom (sin tros grundval) på egna
erfarenheter; hvarföre ock, då hon finner sin bättring
skröplig (emedan det alltid måste så gå, om hon på allvar
försöker), [hon] blir modlös.” Sandberg kritiserar även
Schartau i fråga om den denne tillskrivna läran, att man
skulle kunna övergiva synden, innan man kommit till
tro, samt framhåller, att frukterna av Schartaus lära visa,
som han säger, ”en ännu mörkare sida”. Särskilt klandrar
han, att Schartaus lärjungar ”hafva sin kristendom för
sig sjelf (möjl. tillfölje af någon fruktan att blifva
vilseledd)” samt att de inlåta sig i umgänge med ”verldsligt
sinnade menniskor”.
Se om Wikners ställning till schartauanismen G.
Mon-tans uppsats ”Pontus Wikner och hans förhållande till
Schartau och Rosenius” uti Bibelforskaren 1919, sid.
I54—I7S-
Sid. 37, rad 10 ff. I Sandbergs brev heter det: ”Gud är
sannfärdig; hans ord står fast, derpå, endast derpå skola vi
grunda vårt hopp; på Kristum skall vår tro hvila; och
den som tror på honom, skall icke förskräckas, icke komma
på skam.”
— 37, rad 14 ff. Jfr Davids Ps. 91: 7.
— 38, rad 1 Vårt lösen. Ändrat till vår lösen av E.
Kjellberg, Minnesteckn. 157. Men lösen som neutrum (jfr
förhållandet i danskan) påträffas någon gång i äldre
nysvenska, se t. ex. C. G. Skytte i Karolinska krigares
dagböcker 11: 250 (1704): ”Swenskt lösen” (om skott). Det
är möjligt, att Wikner här haft ett arkaiserande eller
. daniserande uttryck.
— 39, rad 2 Oöfversvinneliga. Ändrat till öfversvinneliga hos
E. Kjellberg, cit. arb. 158. Oöfversvinnelig i st. f.
öfver-svinnelig rätt vanligt i äldre svenska; förekommer även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>