Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 211. Till Agnes Börjesson, 29 December 1873—8 Januari 1874
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
PONTUS WIKNER
jag detsamma afsigtligt ryggen, ända tills jag befann
mig i dess närhet, och nu låg det der för mina ögon
alldeles som på fotografien: den lilla kyrkan, det lilla
fyrkantiga Schloss Rudenz, allt i sin ordning. Jag fick
ett rum i »Weisse Kreuz» med utsigt utåt viken.
Det var en Lördagsafton, jag kom till Flüelen; jag
ville fira min sabbath just här. Söndagsmorgonen
hade jag förfärligt ondt i mina fotleder, men från
hotellet till kyrkan voro blott några få steg, och
jag gick dit. En messa i Flüelens lilla kyrka med
processioner, rökelse och brinnande ljus! Jag tyckte
icke, att det katholska ceremoniväsendet här på mig
gjorde det plågsamma intryck som i Köln. Tvärtom:
här hade jag uppbyggelse deraf, och min gudstjenst
var välsignad. Söndagsaftonen tillbragte jag i ensliga
betraktelser. Måndagen satte jag mig i en Omnibus,
som på en liten stund förde mig till Altorf,
hufvud-orten i Uri. Der besåg jag Tells-statyn och kyrkan samt
gjorde besök i ett på höjden liggande
kapuciner-kloster. Det var ett mycket tarfligt kloster, men det
var dock ett nöje att få se verkliga munkar ’i
deras bostad. Från Altorf återvände jag till Flüelen,
och på aftonen gungade jag ensam i en liten båt
öfver det smaragdgröna djupet. Tisdagen lemnade jag
det älskade Flüelen och kom till Vitznau, derifrån jag
besteg Rigi-banan. Uppåt, uppåt, uppåt, öfver och
vid sidan af svindlande afgrunder! När jag, utkommen
ur en tunnel, plötsligt befann mig på en spenslig,
skälfvande jernbro öfver ett gapande djup med en
liten ström i botten — då tänkte jag ovanligt starkt
på jungfru Johanna och gaf henne nästan rätt i hennes
åsigt om jernvägar. Och sedan uppåt, uppåt, uppåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
