Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 328. Till Sigfrid Wieselgren, 19 Oktober 1884
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV, ANDRA SAMLINGEN
295
möblera vår blifvande våning, enär hvad jag nu har
är för uselt att flytta dit, åtminstone till en stor del.
Min lön i K: ia blir 4,500 kr., d. v. s. 500 mer än
jag har här; men det är naturligtvis dyrare i
Kristiania, så att min ekonomi gör ingen vinst. Derför vore
det mycket Ijufligt att just nu ega ett större kapital
än vanligt att röra sig med. Ja, detta är nu naturligtvis
inga anspråk, blott pia desideria.
Hvarför jag vill till Norge? Vet knappt sjelf. Har
haft riktiga störtsjöar af ångest vid tanken på en
flyttning. Men jag kan ej annorlunda. Jag qväfs i Upsala.
Jag måste ut, åtminstone på något år. Kanske kan
jag komma tillbaka.
I Tisdags var jag i Sthm och uppvaktade Majestätet
enligt föreskrift af dem, som kände det passande. Hans
Maj: t var mig som en mildt värmande sol. Sade
sig ega goda förhoppningar och gillade mitt val. I
förmäket såg jag pres. Wærn och d:r Oscar Dickson.
Min hustru och mina gossar be om sin helsning till
farbror Sigge. Framför du min helsning till din
älskvärda gemål och d: o barn.
Jag lyckönskar dig till det förnyade
riksdagsmannakallet!
Är det ej löjligt, att jag, som ej alls lägger mig i
politiken, blifvit en fråga mellan högern och venstern?
—- Kanske blir mitt öde snart afgjordt.
Farväl för denna gång! ’ ,
Dm gamle van
Pontus W.
I Upsala går nu en witz: »Wikner blir nog
välkommen i Norge, ty han lutar så starkt åt venster.»
Du mins, att jag bär mitt hufvud snedt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
