- Project Runeberg -  Skrifter / 3. I mänsklighetens livsfrågor. I /
163

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturens förbannelse (1866) - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NATURENS’ FÖRBANNELSE

163

väl i sig gömma ett element av förbannelse, och just
det ständiga framträdandet av detta element, överallt
där det kan framträda, måste medföra en viss
regelmässighet.

— Om det verkligen finns en dylik ond
regelmässighet, som den, om vilken Erhard talar, det lämnar jag
åt Georg och filosoferna att avgöra; men visst och
säkert synes det mig vara, att icke den
regelmässighet. är ond, som betyder överensstämmelse med en ur
sakens egen natur hämtad regel. Att bovens
regelmässighet och planmässighet är ond, kan väl hända,
men utan tvivel har han icke hämtat regeln, varefter
han handlar, varken ur sin egen sanna natur eller ur
de tings natur, på vilka hans verksamhet utgår. I
förra fallet skulle han nämligen antingen handla rätt
eller vara otillräknelig; i senare fallet skulle han
nödvändigt handla rätt, alldenstund tingen utan tvivel
böra behandlas just enligt sin natur. Naturen åter
verkar tydligen enligt lagar, som äro hämtade ur
hennes eget väsende; och då en sådan lagbundenhet icke
kan vara ond, så är den ett gott och naturen således
genom sin lagbundenhet god.

— Jag är alldeles icke övertygad, broder Richard,
att du har rätt i allt detta. För det första kan det
mycket väl hända, att de lagar, dem’ naturen nu
obrottsligt följer, icke äro ett uttryck av naturens väsen, av
hennes innersta kärna; och i sådan händelse förfaller
det försvar för naturen, som du senast ville
genomföra. Och för det andra kan naturen även till själva
sin rot och grund vara så platt fördärvad, att, även
om hon troget följde ur denna grund hämtade lagar,
detta i alla fall icke skulle göra henne god. Jag anser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 21:22:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/3/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free