Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturens förbannelse (1866) - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
I mänsklighetens livsfrågor
sina egna inneboende lagar? Och om du äntligen
vill ha naturen så känslig för ombyte av köld och
värme, så tycker jag, att en mångtusenårig
erfarenhet i den vägen borde hava skänkt henne en viss vana.
Allt det där torde vi därföre böra lämna. Men
visserligen måste jag medgiva, Erhard, att smärta i naturen
finnes. Därav vill jag dock icke draga den slutsats,
att naturen är ond eller förbannad. Ty vem har sagt,
att smärtan nödvändigt är ett ont? Jag nekar icke,
att hon är så för den enskilde, men vårföre? Därföre
att hon innebär ett hämmande av hans livsprocess,
en minskning i hans liv. Därav följer ingenting med
avseende på naturen i det hela. Hennes livskraft
minskas eller hämmas icke; ty vad som försvinner
på det ena stället tillkommer på det andra. Jag vill
välja ett exempel. Jag är ägare av en summa
penningar, tusen riksdaler. Dessa har jag förvarat,
fördelade på fyra olika ställen, A, B, C och D, lika mycket
på vardera. Sedan behagar det mig att flytta över
från A till B femtio riksdaler. Därigenom blir B
rikare och A fattigare, men jag blir varken rikare eller
fattigare. Och om jag sedan från A flyttar bort de
återstående pengarne till C, så finns sedan A för mig
icke längre till såsom förvaringsställe, men detta har
icke det ringaste inverkat på mina förmögen hetsvillkor.
Så är också smärtan ett intrång i den enskildes
livsvillkor, men det, som han därigenom förlorar, blir icke
någon förlust för naturen i det hela. Hos den
enskilde hämmas livskraften; men naturens liv hämmas
icke för det, ty om det ock icke hos den enskilde
får göra sig gällande, så genombryter det denna sin
skranka, offrar den enskilde och skaffar sig uttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
