Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturens förbannelse (1866) - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURENS FÖRBANNELSE
181
på ett annat ställe. Georg skulle kunna tala för
oss om en filosof, som liknat det hela vid ett hav
och de enskilda vid havets stigande och fallande vågor.
Jag finner liknelsen icke oanvändbar, vilket visar, att
även filosoferna ibland kunna ha en förnuftig tanke.
Naturen är detta hav, som rör sig i hastigt ilande
böljor. När en sådan bölja träffar ett skär i
vattenbrynet, så händer det, att hon brusar upp och splittras
i tusen droppar, som falla tillbaka i djupet. Då är
hon icke längre till såsom den böljan, men havet har
på henne ingenting förlorat. — Jag förbliver således vid
min mening, att naturen är fri från all den
förbannelse, om vilken prästerna så mycket älska att tala;
och jag ser i denna ovärdiga lära ingenting annat än
ett uttryck av deras önskan att under förbannelsens
kategori sammanfatta allt, på det att allt måtte komma
i behov av den välsignelse, som lärer finnas hos dem
allena, och dymedelst av dem komma i beroende. Ty
härsklystnad har i alla tider varit ett genomgående drag
hos prästerna.
— Det är möjligt — genmälte Erhard — att prästerna
i en eller annan tid gjort sig förtjänta av den
förebråelse för härsklystnad, som du mot dem riktar; men
det är icke möjligt, att läran om naturens förbannelse
haft sitt upphov från den källa, du anger. Vi grunda
den läran på den heliga Skrifts tydliga utsago, och det
är ur denna källa vi hämta alla våra läror. Jag
kommer också att förbliva vid skriftens vittnesbörd även
med avseende på den fråga, om vilken vi här talat.
Naturen var ursprungligen god, såsom allt vad Gud
skapat, men blev, när människan föll, belagd med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
