Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Första föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTUR OCH FILOSOFI
357
detta väsen, denna hennes varelses kärnpunkt, uti det,
som hos henne är mer och högre, eller i det, som hos
henne är mindre och lägre? Utan tvivel i det förra.
Vi hava alltså att söka människans egentliga skillnad
från djuret uti hennes 1 i v, ej i hennes kroppslighet.
Nu är det en känd sak, att djuren också hava
kroppsliga organismer, och att de således även hava liv; och
då även hos dem livet är förmer än det, som endast är
livets verktyg, så är det givet, att även deras väsende
är att söka icke i deras kroppslighet utan i deras liv.
Vid den väsentliga jämförelsen mellan människan och
djuret måste vi således avse själva livet hos djuret såväl
som hos människan. Vari — fråga vi då —- skiljer sig
djurets liv från människans?
Ingen torde väl neka, att — sammanhanget mellan
djur och människa må vara än så innerligt — så är det
dock för mer att vara människa än att vara djur. Till
och med den, som påstår, att varelserna småningom
kunna övergå från det ena till det andra, medgiver
dock, att detta vore en övergång från lägre till högre,
då det är en övergång från djur till människa. Är
således människan högre än djuret, så måste skillnaden
eller gränsen mellan båda beröra djurlivets högsta
regioner, icke dess lägre. Med sådana yttringar av
djurliv, genom vilka djuret deltager i växtens liv eller
föga höjer sig däröver, hava vi således här icke att
göra. Man säger vanligen, att djuret framför växten
har företrädet av känsloförmåga och fri rörelse. Att
djuret har känsloförmåga, betyder, att det icke b’lott
såsom växten och de ännu lägre tingen kan befinna
sig i ett tillstånd utan även uppfatta detta tillstånd
och de ting, genom förhållandet till vilka dess olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
