Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Nilssons tankar om en altartavla och ett vackert landskap (1871)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV NILSSONS TANKAR
39
Men den Luther, som tror och som genom tron är
iklädd Kristi oskuld och rättfärdighet eller har fått
denna till sin, han är väl också Luther likaväl som
den andre?
— Ja, men han är inte Luther i sig själv, utan
han är den Luther, som Guds ande fått omskapa och
göra till en nyj människa. Ty så säger japostelen Paulus:
»av Guds nåd är jag det jag är», och: »jag lever,
dock icke nu jag, utan Kristus lever i mig.»
— Allt detta är riktigt, blott man icke lössliter
det ur sitt sammanhang eller tolkar det så, att den
Luther eller den Paulus, i vars innersta tron är
upptänd och Kristus lever, i någon oegentligare mening
skulle vara Luther eller Paulus, än den Luther och
den Paulus, som ännu voro främmande för livet i
Kristo Jesu. För att rätt kraftigt framhålla, att det
nya livet, som tron innebär, är ett verkligen nytt liv
och icke blott en i någon mån förbättrad upplaga
av det gamla livet och sinnelaget, och för att rätt
livligt uttrycka den sanningen, att det är Gud själv,
som verkar det nya livet, kan man visserligen, när
man vill tala om det hos en själv framsprungna livet,
med Paulus så uttrycka sig: »jag lever, dock1 icke
nu jag», och med Luther bekänna: »jag tror, att jag
icke av mitt eget förnuft eller kraft kan tro på Jesum
Kristum, min Herre, eller komma till honom», såsom
det heter i hans förklaring till den tredje artikeln.
Men då får man också ihågkomma, att man därmed
ändå aldrig menar, att den nya människan, som genom
nya födelsen kommit till stånd, är en annan människa
än en själv eller ens innersta Jag, om hon ock är
ofantligt mycket olik den människa, man hade förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
