Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Nilssons tankar om en altartavla och ett vackert landskap (1871)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV NILSSONS TANKAR 57
består däri, att en mångfald av delar eller egenskaper,
eller vad det nu må vara, som saken innehåller,
stämmer ihop till ett; så skulle ni säga, att det finnes
en mycket hög och stor samstämmighet i
lejonskönheten. Denna samstämmighet är också hos detta
fullvuxna lejon ganska fullständigt genomförd, så att man
knappt kan tänka sig ett fullkomligare lejon än detta.
Men sedan ni hade tänkt så, fader Gustav, så skulle
ni tänka vidare så här: den där vackra gossen är
verkligen ett litet mästerstycke, och skön är han, men
innan han blir riktigt fullfärdig, måste han ännu
mycket utveckla sig och förändra sig, och därav kan
jag förstå, att i den människoskönhet, som hos honom
finns — då jag nämligen,, såsom billigt är, ser på hela
människan och icke allenast på de yttre ledamöterna
— ännu saknas mycket, som’ behöver komma till.
Därför är den vackre gossens skönhet i sitt slag ännu
icke så genomförd och fullständig som det fullvuxna,
modiga lejonets är i sitt slag. Men nog måste jag
väl ändå säga, att gossens skönhet är av en högre sort
än lejonets.
— Ja, det måste jag väl säga, och’ det säger jag
gärna; ty något vackert lejon här jag aldrig sett annat
än uppritat i böcker; men jag vet, att min Anders,
som tjänar i Warna, när han var sju år gammal, så var
han vacker som en dag, fast han sen har gått
baklänges i det fallet.
— Kanske har han gått baklänges i avseende på det
yttre utseendet; men i avseende på hela människans
skönhet kan han ha gått framåt i alla fall.
— Det har han gjort, herr Conradi. Han gick och
läste för pastor Hellefors, och då blev ett gott verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
