Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om auktoritet och självständighet (1872) - I. Om betydelsen av auktoritet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
I mänsklighetens livsfrågor
väl då även med erfarenheten av andliga föremål:
vissheten om deras verklighet är given redan genom
uppfattningen av desamma såsom enskilda, så att jag
icke behöver företaga en särskild slutledning för att
för mig själv ådagalägga deras existens.
Erfarenheten är alltså en sann uppfattning (i
motsats mot fantasier, drömmar, tnisstag o. s. v.) av
någonting såsom enskilt (i motsats mot känslor,
aningar o. s. v.), och i sig omedelbart innebärande
vissheten om existensen av det uppfattade föremålet (i
motsats mot alla abstrakta tankeuppfattningar, till och
med om dessa utgöra bevis för ett enskilt föremåls
existens t. ex. Guds).
Härav bör man ock kunna förstå, att erfarenheten
icke är någonting så yttre, som man ofta föreställer
sig, eller någonting, som icke tager det erfarande
subjektets självverksamhet och självständighet i
anspråk. Ingen är vissare på något än på det, som han
erfarit, och det med all rätt; erfarenheten var ju en
uppfattning, vilken i sig omedelbart innebar vissheten
om föremålets verklighet. Men huru kan en sådan
visshet vara berättigad? Berättigad måste hon vara,
ty skulle jag vara förbunden att betvivla även mina
verkliga erfarenhetskunskaper, då skulle visserligen
sedan ingenting bliva säkert. Vissheten i erfarenheten
måste vara berättigad, och detta kunde hon icke vara,
om icke verkligheten av det ifrågavarande föremålet
vore inneburen i själva den akt av subjektet, vilken
gör dess handling till en erfarenhet. Det som’ vi kalla
verklighet är, såsom var och en genom minsta
eftertanke kan inse, ingenting annat än en egenskap hos det
verkliga tinget, nämligen den egenskapen att stå i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
