Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de hedniska religionsformerna (1878)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DE HEDNISKA RELIGIONSFORMERNA
145
första sättet ligger för den ännu oövade reflexionen
närmast till hands, och detta sätt tillhör den
kinesiska religionen, som grundlagd av Fohi, skall
vara 3000 år äldre än kristendomen och omkring
500 före Kr. blivit reformerad av Confucius.
Begreppet om det hela spelar alltså huvudrollen
i denna religion. Det måste dock erkännas, att den
kinesiska religionen icke stannat vid tanken på det
hela endast ur den synpunkten betraktat, att det över
allt är närvarande eller har allt i sig. Till begreppet
om det hela hör även tanken på o r d n i n g. En
oordnad massa kan väl föreställas äga i sig allt, men
på ett så dåligt sätt, att det icke förtjänar namn av ett
helt. I det hela måste delarne underordna sig under
det hela, och dels måste de samordna sig, dels,
såsom mindre och större, inordna sig i varandra: i varje
fall måste de underkastas en ordning, var efter sitt
mått. Det hela, som i den kinesiska religionen
behärskar tanken, är alltså ett helt med m å 11 b
e-stämd ordning.
Från denna föreställning om det gudomliga, att
det är ett sådant allt omfattande och inom sig ordnat
helt, är endast ett steg till den tanken, att inom detta
hela måste finnas en ordnande aktiv princip och ett
passivt underlag för denna princips ordnande
verksamhet. Den kinesiska religionen, bunden som hon
är av materialistiska förutsättningar, menar sig
återfinna den förra i den övervälvande himmelen, som
i sin fullkomligt regelmässiga rörelse ger intrycket av
en orubblig lag, under det att däremot jorden med
hennes växlande mångfald får föreställa den passiva
delen, som behöver ordning och får en sådan genom
10. — Wikner, I mänsklighetens livsfrågor. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
