Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sändebrev till Zoofilos angående djursjälens odödlighet (1884)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄNDEBREV TILL ZOOFILOS 211
Jag är icke allvetande, därmed att jag förnimmer Guds
allvetenhet, och en sten saknar icke tillvaro, därför
att han icke förnimmer, att han har en sådan. Så
kunde väl också djuret äga evighet, ehuru
förnimmelsen därav, att ett evigt finnes, ännu aldrig
uppstått i dess själ. Den tid kan för övrigt komma, då
även djursjälen gör denna upptäckt.
För min del tillerkänner jag oförgänglighet åt allt
det, som heter kraft. Varje kraft, även den i
jämförelse med andra obetydligaste, är grunden till att
någonting sker eller förverkligas: hon är således en
källa, ur vilken verklighet framväller. Det är vidare
en allmänt erkänd sak, att ingen materia kan förintas:
hon kan skifta former men icke göras till intet. Men
materien upplöser sig för vår tanke i en oändlig
mångfald av krafter, vilkas mångskiftande förhållanden till
varandra bilda de olika materiella företeelserna. På
dessa krafters oförgänglighet beror materiens
oförstörbarhet. En kraft kan genom inflytelse från andra
krafter föranledas att verka på ett annat sätt än
tillförne, men förintas kan hon icke. När detta gäller
de lägsta krafterna, bland vilka var och en i varje
ögonblick har sin punkt i rummet att verka ifrån,
så måste det väl även gälla de högre krafterna,, sådana
som t. ex. djursjälarna. Icke heller de kunna
tillintetgöras: de äro oförstörbara och oförgängliga.
När de krafter, som tillsammans bildat en djurkropp,
i döden upphöra att verka såsom organ för den kraft,
vilken dittills utgjort djurets själ, kan detta således
icke innebära den senare kraftens förintande. Hon
måste fortsätta att verka på något sätt. Det är sant,
att detta nya sätt icke av oss kan bevisas vara ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
