Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
PONTUS WIKNER
sköna självt. Vetandet kommer sålunda, enligt
erfarenhetens vittnesbörd, efter varseblivningen och
meningen. Och icke det allenast. Det kommer ej blott
efter dem, det kommer med anledning av dem.
Jag skulle aldrig för min tanke framkalla det skönas
begrepp, om jag icke förut hade sett med mina ögon
eller med något annat av mina sinnen uppfattat sköna
ting. Platon är den förste i att erkänna detta. Och
att han kan erkänna detta, det kunna vi likaledes
av det nyss anförda inse. Det är ju hans mening, att
de omtalade lägre kunskapsformerna i sig innebära
något av kunskap, vilket något just är ett lån från
vetandet. De hava då detta något gemensamt, och
genom detta gemensamhetsförhållande är en brygga
slagen, som bereder en övergång från den ena sidan
till den andra, d. v. s. från den lägre och oegentliga
kunskapen, varseblivningen och meningen, till den
högre och egentliga, vetandet. Att man nu i det stora
hela går från varseblivningen och meningen till
vetandet och icke tvärtom, det beror därpå, att i varje
utveckling det lägre föregår det högre.
Beträffande åter det sätt, varpå Platon närmare
bestämmer gemensamhetsförhållandet mellan de lägre
kunskapsformerna och den egentliga eller högsta, eller
det sätt, varpå han låter de förra leda över till den
senare; så är det redan i det föregående sagt, att han
fattar detta såsom en återerinring. Man erinrar sig
t. ex. idéen om det sköna, d. v. s. själva skönheten,
när man här skådar sköna föremål. Denna förklaring
blir också den enda möjliga, ifall man å ena sidan
vill undvika att härleda vetandets fullkomligheter ur
varseblivningarne och meningarne, där de icke finnas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
