Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLATON
139
å andra sidan vill medgiva, att vetandet dock alltid
uppkommer i sammanhang med varseblivning och
mening, och slutligen vill låta hela det mänskliga livet,
försåvitt det är ett subjektets eller personens liv,
omslutas av tidens, låt vara den gränslösa tidens, form.
Förlägger jag till tiden hela det personliga livet, då
måste också själva det i tiden framträdande vetandet,
vars betydelse icke kan vara uttömd med dess faktiska
tillvaro i det närvarande, och som således icke heller
därigenom är fullt förklarat, förklaras ur ett
föregående; och då det icke ur det här i livet
föregående, varseblivningarne och meningarne, kan
förklaras, så måste det förklaras ur ett ännu mera
föregående. Och då det, varur det faktiska vetandet hos
människan skall förklaras, måste vara vetandet självt,
sådant det för människan är det högsta; så måste
ett dylikt människans högsta vetande förläggas till
en detta livet föregående livsform, eller människan
måste, innan hon i jordelivet inträdde, hava varit i
besittning av det för henne fullkomliga vetandet. Det
för människan fullkomliga vetandet är det, genom, vilket
hon vet allt vad hon kan veta; och har hon före
detta livet haft ett dylikt vetande, så har hon tydligen
också vetat förut, allt vad hon nu faktiskt vet. Att för
sitt vetande framkalla vad man förut vetat är
åter-erinring, och en återerinring blir alltså för Platon
vetandets framträdande i den närvarande livsformen.
Genom denna användning av återerinringens begrepp
faller ett alldeles nytt ljus över den omständigheten,
att vetandet väl icke kommer utur varseblivningarne
eller meningarne, men dock utvecklas med
anledning av dem. Så tillgår det nämligen just vid åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
