- Project Runeberg -  Skrifter / 5. Föredrag över Platon /
192

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

PONTUS WIKNER

tagaj att de i denna sin första ännu tämmeligen:
skröpliga verksamhet träffat sin högsta uppgift. Sådant
vore till och med orimligt att begära. Platon begär
det ej heller. Staten måste länge utveckla sig, innan
hans högsta mål blir klart. Vilket är då detta mål?

Då Staten icke är självändamål, så är han medel,
och såsom medel måste han vara medel för det,
vartill alla medel ytterst böra användas: det högsta
ändamålet. Detta är åter ingenting annat än idéen.
Alla medel måste användas till hennes förverkligande
eller införande i det mänskliga livet. Detta är då
också statens ändamål. Men det ändamålet har staten
gemensamt med allt annat. Dess egendomliga
ändamål måste vara idéens införande i människolivet på
ett särskilt sätt. På vilket? Det som följer av statens
egenskap att vara icke en individ utan ett helt av
många individer. Staten skall införa idéens sanning
och verklighet i människolivet, försåvitt detta är, icke
individens isolerade liv, utan de många individernas
till ett sammanslutna liv. Detta innebär då, att
individernas förhållande till varandra genomtränges . av
idéens makt, alldeles som vi förut sågo, huru dygden
bestod däri, att den enskildes liv av idéen
genomträngdes. Men för att de många individerna skola
komma i ett rätt förhållande till varandra och
sinsemellan bilda ett harmoniskt helt, måste även varje
individ för sig till sin själs olika förmågor vara av
idéen bestämd och sålunda inom sig bilda ètt
harmoniskt helt; ty att i det stora hela åstadkomma styrka
och samstämmighet, därest splittring och svaghet råder
inom de särskilda momenterna, det torde väl icke
låta sig göra. Staten måste således göra till sin
upp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 12:34:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/5/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free