- Project Runeberg -  Skrifter / 6. Uppsatser i religiösa ämnen, jämte några tillägg i religiösa frågor /
19

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser i religiösa ämnen (1871) - I. Om den religiösa tron. Ur psykologisk synpunkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DEN RELIGIÖSA TRON 19

människan är i hög grad genomträngd av tvivel, under
det att den otvivelaktiga vissheten ännu bor i själens
innersta; och så kan där i alla fall finnas tro. Men
det säga vi, att så långt tron sträcker sig, så långt
är hon alltigenom idel visshet och utesluter från sig
varje skymt av tvivel, ehuru det mycket väl kan hända,
att hon i det eller det ögonblicket icke sträcker sig
eller sina verkningar särdeles långt utåt. Så kan ett
ljus vara ställt på en upphöjd plats i rummet, och
då sprider det sitt’ sken vida omkring; men det kan
också vara ställt, som det heter, under en skäppa,
och då kan det kanske förbises även av dem, som
stå detsamma mycket nära: men där det finnes, är
det i alla fall ljus och icke mörker. Så är det också
med trons visshet.

Vi antaga således, att den rättfärdiggörande tron
icke blott är ovillkorligen sann utan även
ovillkorligen viss, och är i bägge avseendena en
uppfattning, en övertygelse eller överhuvud någonting
teoretiskt. Men utan tvivel är troshandlingen också
en viljeakt och således någonting praktiskt. Åtminstone
är det genast givet genom de framställningar av tron,
som i skriften förekomma, att hon innebär eller är
förenad med en viljans riktiga beskaffenhet. Ty det
måste väl, vilka åsikter man än i övrigt må äga om
viljans duglighet eller oduglighet att uttrycka människans
innersta väsende, medgivas, att, så länge människan
i detta livet är troende, är hon också viljande, och
hennes viljande måste då ovillkorligen hava den rätta
riktningen, emedan hon såsom troende är inför Gud
rättfärdig men omöjligen kan vara detta, om hennes
vilja går åt ett annat håll än det goda. Och härvid är nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 12:49:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/6/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free