- Project Runeberg -  Skrifter / 6. Uppsatser i religiösa ämnen, jämte några tillägg i religiösa frågor /
27

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser i religiösa ämnen (1871) - I. Om den religiösa tron. Ur psykologisk synpunkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DEN RELIGIÖSA TRON ’

27

stämmer i samma ögonblick sin egen faktiska
ståndpunkt och sitt därmed följande personliga värde.

Det bör icke förefalla oss alldeles oväntat, att det
kan finnas ett förnimmande, som ej blott uppfattar
ett givet utan i och med detsamma också giver
verklighet åt det sålunda uppfattade. Att förnimma är att
på ett andligt sätt hava det förnumna i sig närvarande;
och vad följd detta kan hava för det sålunda
förnumna, det beror naturligtvis på arten av detta
upptagande eller denna andliga närvaro av det ena i
det andra. Vad som alltid genom detta upptagande är
givet; det är ett sammanhang mellan den
uppfattande och det uppfattade. Den, som förnimmer, ger
sålunda alltid denna egenskap av sammanhang med
sig själv eller relation till sig själv åt det förnumna
föremålet. Men det finns många slag av
sammanhang eller relation mellan flera föremål. E n sådan
relation är den, som vi kalla verklighet.
Frågan är nu den, huruvida det ligger i förnimmandets
natur någonting, som hindrar, att det, som från det
uppfattande subjektet får sig den egenskapen och den
relationen given att av detsamma vara förnummet,
också i och med detsamma får sig den relationen
given att vara verkligt, så nämligen att dess
verklighet är given redan därmed, att det på det sättet
är förnummet. Tydligt är, att icke allt förnimmande
innebär ett sådant förhållande. Jag kan i drömmen
och fantasien förnimma mycket, som aldrig ägt
verklighet och aldrig kommer att äga en sådan. Att
verklighet kan vara given, när ett förnimmande av ett
föremål är givet, det anse vi också vara ett
erkänt faktum. Men även genom blotta
förnimman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 12:49:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/6/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free