- Project Runeberg -  Skrifter / 6. Uppsatser i religiösa ämnen, jämte några tillägg i religiösa frågor /
43

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser i religiösa ämnen (1871) - I. Om den religiösa tron. Ur psykologisk synpunkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DEN RELIGIÖSA TRON

43

lingen uppenbarade självständighet, därigenom att
denna ena visshetshandling, om den abstraktionsvis
skulle upplösas, i sig innebär en gränslös series av
varandra stödjande och varandra förutsättande
viss-hetsakter.

Vi hava härmed insett, vad en verklig visshet
innebär. Och eftersom viljandet är en visshetshandling,
så innebär det just detta, som vi nu hava
ådagalagt om vissheten. Viljandet är sålunda icke blott
ett förnimmande, som i sig redan innebär
verkligheten av dét förnumtia, såsom vi förut visat, utan
viljandet är en visshetshandling, vilken just för att
kunna vara detta på ett självständigt sätt giver
verklighet åt det, som vissheten avser. Men icke vilken
sådan visshetshandling som helst är ett viljande.
Såsom vi tillförene sett, måste den viljande förnimma
föremålet för sin vilja såsom ett adekvat uttryck av
sitt eget Jags sätt att vara till, i det avseende som
är i fråga; och då vi nu sett, att viljandet är en
visshetshandling av obetingad giltighet, så är härmed
sagt, att v i I j a n d e t m e d o v i 11 k o r 1 i g o c h
verkligheten själv meddelande visshetfattar
sitt föremål såsom det i ett bestämt
avseende adekvata uttrycket för det egna
jiust då verksamma Jagets sätt att vara
till.

Det är alldeles icke nödvändigt, att en obetingad
visshetshandling skall innebära för subjektet ett
avgörande av den frågan, huruvida den verklighet, som
utgör visshetens föremål, .är ett adekvat uttryck av
subjektets eget Jag i ett visst avseende, eller icke.
Detta ar en omständighet, från vilken i visshetshand-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 12:49:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/6/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free