Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser i religiösa ämnen (1871) - I. Om den religiösa tron. Ur psykologisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
UPPSATSER I RELIGIÖSA ÄMNEN
som man i viljandet fattar det, gör man det också hos
sig själv verkligt. Den, som vill någonting endast
såsom uttryck av det högsta, han förverkligar
visserligen hos sig det högsta eller ger det uttryck i sitt
eget Jags sätt att vara till; men också endast i det
avseendet får det i hans Jag ett uttryck, att det är
det högsta, d. v. s. det blir i hans Jag uttryckt såsom
en abstraktion. Detta är ett sätt att vara god, och
om man så vill, helig; och den, som intager en sådan
ståndpunkt, förtjänar all aktning och är en upphöjd
personlighet; men hans ståndpunkt är ännu icke den
religiösa trons. Just det abstrakta i hans ståndpunkt
uttrycker hans brist. En handling av den religiösa
tron är alltid en viljehandling, i och med vilken
man icke allenast vill det, som Gud vill, utan man
vill det också, just därför e att Gud vill det. Trons
ståndpunkt är klart uttryckt i denna Frälsarens, bön
till Fadren: ske din v i 1 j e. Vad den troende viljan
ytterst vill i allt det, som hon vill, är således det,
att Guds vilja måtte ske, och det är alltså för Guds
skull som hon vill allt det, som hon vill.
Härtill hprer då det, att den troende viljan fattar
Gud såsom den där verkligen vill och således också
fattar honom personligt. Den troendes ställning
till Gud är en personlig ställning. Men dit hörer
också, att Guds vilja fattas och erkännes såsom den
absolut giltiga viljan, den vilja, vilken man
under alla förhållanden bör följa. Att Guds vilja
äger absolut giltighet, är blott ett annat uttryck för
det, att Gud är den absolut självständige personen;
vartill hörer, att vad han vill icke behöver någon
vidare bestämning för att vara gott än blott den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>