Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser i religiösa ämnen (1871) - II. Om guddomlig självuppenbarelse (1871)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 UPPSATSER I RELIGIÖSA ÄMNEN
nom liktydigt därmed, att det också vore
fullkomligt osjälvständigt och icke ägde någon annan
betydelse än denna att vara min perception, samt att
såsom sådant vara mig meddelat av ett tredje i
förhållande till mig och perceptionen,- nämligen Gud.
Sedan självständigheten sålunda hade försvunnit både
från den förnimmande och det förnumna, således
från kunskapsvärlden överhuvud, blev det lätt för
H u m e att visa, att det icke längre fanns någon visshet,
vilken ju står och faller med självständigheten.
Då kom Kant. Den hotande upplösningen sökte
han avvärja på det rätta sättet, nämligen genom att
hävda subjektets självständighet. Detta lyckades
honom bättre i avseende på det praktiska subjektet än
det teoretiska. Den praktiske anden blev verkligen
frigjord. Men den teoretiske blev aldrig fullt fri i
förhållande till kunskapsföremålet. Subjektets
självständighet och objektets självständighet trädde här i
omvänt förhållande till varandra, och detta kan även
uttryckas så, att den självmeddelelse eller det
kom-mercium, som i all kunskap måste äga rum mellan
subjektet och objektet, alltid kom i strid med
självständigheten hos ettdera. Objektet meddelade sig åt
subjektet genom att giva innehåll åt dess kunskap,
men så till vida blev subjektet passivt och
osjälvständigt. Subjektet meddelade sig åt objektet genom att
ät detsamma förläna en allmängiltig form, rnen så
till vida förlorade objektet all självständighet och
blev ett blott fenomen i motsats mot ett ting i sig.
Så till vida som något är ting i sig, är det således
icke ting för mig; och så till vida som det är ting
för mig, är det icke ting i sig: tingets
självständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
