Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser i religiösa ämnen (1871) - II. Om guddomlig självuppenbarelse (1871)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 UPPSATSER I RELIGIÖSA ÄMNEN
sätta Gud såsom det adekvata uttrycket för sitt eget
Jag, vilket just är betydelsen av att i biblisk
mening tro, och sedan måste denna tro alltmera
kon-kresceras, till dess hon genomtränger och förklarar
hela hans varelse. När detta senare skett, är han
försatt i Guds eviga rike och är salig hos Gud.
Han har då sammanfallit med det, som utgör hans
väsen hos Gud, och som är hans allra egentligaste
Jag. Men i detta livet har han ett Jag, som följer
tiden åt eller så att säga faller på tidslinien, och detta
Jag sammanfaller aldrig annorlunda än in abstracto
med det eviga Jaget, som är i Guds rike. Men detta
tidliga Jag kan i alla fall vara ett i ovannämnda
mening troende Jag, och då dess tro är sann visshet,
och all visshet innebär verkligheten av det, varom
man är viss; så innebär också det tidliga Jagets
tro, som har Gud till- sitt innehåll, att Gud och, vad
i hans eviga liv är inneburet, verkligen är förhanden i
det Jagets liv, vilket på detta sätt blir en antecipation
av det eviga livet eller ett införande av det eviga
i det timliga, så långt sig göra låter. Den däremot,
som här icke äger en sådan tro men i alla fall
äger en till aktualitet utvecklad vilja, han sätter såsom
det högsta för sitt Jag någonting annat än Gud, och
detta med en visshet, som omedelbart innebär
verkligheten därav, att hans Jag då också blir så beskaffat,
att det i något annat än Gud får det högsta uttrycket
för sitt liv. För honom kommer då hans tidliga
Jag att, sålänge detta räcker, icke allenast icke
sammanfalla med det eviga, utan därmed stå i bestämd
strid, och hans varelse blir på detta sätt splittrad i
tu, vilket måste göra honom högst olycklig, såsnart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
