Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser i religiösa ämnen (1871) - II. Om guddomlig självuppenbarelse (1871)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM GUDDOMLIG SJÄLVUPPENBARELSE
således a parte potiori. — Slutligen kan bibelordet
kallas Guds ord, emedan de eviga sanningar, som i
bibeln förekomma, i allmänhet icke äro givna såsom
produkter av en kall reflexion eller ett mödosamt
slutledande tankearbete, utan framspringa omedelbart
ur en personligt-religiös erfarenhet. Det är detta vi
i själva verket mena, när vi tala om skriftens
inspiration. Denna inspiration är fullkomligt analog med
skaldens eller konstnärens inspiration, då han
frambringar sina sköna skapelser. Det sköna är för honom
omedelbart närvarande, det griper hans själ, och så
återgiver han detsamma i ord, i färg eller bild. Han
skådar och återgiver så det skådade, att det även
kan bliva uppfattligt för andra. Den inspirerade bibel-
icke kunnat ske på en gång, att rösten då först sagt det ena
och sedan det andra, vilket antagande visst icke i och för
sig är orimligt, men skulle bana väg för ett vidunderligt sätt
att ur evangelierna konstruera den heliga historien. Man
kunde kanske invända, att rösten icke talte Grekiska utan
något annat språk, t. ex. Hebreiska, och han kunde på detta
språk hava uttryckt sig så, att bägge de Grekiska uttrycken
bleve lika riktiga (han kunde hava sagt: si min käre son
etc.). Visserligen, men detta betyder då i själva verket, att
bägge de Grekiska uttrycken äro lika oriktiga, då det rika
Grekiska språket mycket väl tillåter ett ordagrant
återgivande av en sådan utsago, i vilken varken begreppet du
eller begreppet denne vore särskilt uttalat, och således en
riktigare Grekisk översättning hade varit möjlig. Men att
på ett mindre troget sätt återgiva urspråkets utsago, när ett
trognare är möjligt, det är en mänsklig sak i motsats mot en
guddomlig. — Ännu en tolkning vore möjlig. Rösten har icke
uttryckt sig i hörbara ord, utan någon underbar
förnimmelse har gjort sig gällande för de vid dopet närvarande,
vilken fått en olika gestalt i de olika själarne och i Jesu
själ gestaltat sig till ett till honom uttalat du o. s. v., men
i de övrigas själar antagit formen av ett om Jesus uttalat
denne o. s. v. För egen del är jag mycket böjd antaga, att
saken så tillgått, men att denna förnimmelse varit framkallad
av en på mänskligt språk från den yttre himmelen talande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>