- Project Runeberg -  Skrifter / 8. Religiösa meditationer och föredrag samt tvenne uppsatser i religiösa ämnen /
158

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa meditationer och föredrag - II.2. Om Skriftens auktoritet (1873)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

RELIGIÖSA MEDITATIONER OCH FÖREDRAG

lig bekantskap med dessa lagar går visserligen också
inåt- I det fulländade Gudsriket är, enligt Frälsarens
och apostelen Pauli beskrivning, ställningen den, att
Fadren är i Sonen och bägge i alla, så att ingen där
kan gå ;in i sig själv utan att där träffa på det,
som gäller för alla, och det subjektivt giltiga är där
i och med detsamma det allmängiltiga. Där är
nämligen varje person just det, som Gud så att säga
med honom menat, eller det, som Gud velat ha
honom till, och är ingenting annat än detta, så att
där är var och en det fullt trogna uttrycket av
Guds vilja, som är all allmängiltighets grund. Vida
skild och fallen från denna typiska
subjekt-objektivitet är nu människan på jorden; men även för henne,
sådan hon här vandrar, huru djupt hon än må vara
fallen, är hennes innersta grund dock detta, som
Gud med henne menat eller som Gud velat hä henne
till, och som aldrig kan vara henne fullständigt
berövat, emedan det är den nödvändiga förutsättningen,
till och med för att hon skall kunna vara ond.
Ondskan, även den mest djupgående, är nämligen en
fritt kvarhållen dissonans mellan det, som den onda
varelsen vill med sig själv, och det, som Gud med
honom vill, och som han i hans innersta inlagt såsom
en outplånlig realitet, kännbar åtminstone såsom en
oeftergivlig fordran. Denna fordran är Guds vilja,
icke i en abstrakt allmännelighet, tilläventyrs såsom
en från de särskilda subjekten frånseende
sannings-eller sedelag, utan är Guds vilja särskilt med avseende
på den individuella människans tanke- och viljeliv,
att detta måtte harmoniera med Guds eget
tanke-och viljeliv och då naturligtvis även med alla andras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 6 21:45:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/8/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free