- Project Runeberg -  Skrifter / 8. Religiösa meditationer och föredrag samt tvenne uppsatser i religiösa ämnen /
311

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvenne uppsatser i religiösa ämnen (Tillägg) - Utkast till läran om försoningen (1877)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UTKAST TILL LÄRAN OM FÖRSONINGEN

311

av jordytan, där man helt och hållet lämnar den ena,
när man går in i den andra. Det riktigaste sättet att
fatta förhållandet torde vara att jämföra de bägge
existenserna med ett och samma landskap fattat
under olika belysning, t. ex. i en klar
middagsstund och under en mycket dunkel gryning. Det
gemensamma för bägge dessa vyer är de verkliga
realiteterna samt det av ljus, som finns redan i
gryningen och som sedan är kvar under dagen.
Däremot innehåller gryningen mycket mörker, som icke
finns om middagen, men detta mörker är icke en
positiv realitet utan är frånvaro av ljus. Övergången
från detta livet till evigheten är då ej heller att
förlikna vid övergången till ett annat land, utan det är
ett förblivande mitt i kretsen av samma (om jag så
får säga,) på botten liggande realiteter; men över
dessa uppgår en ny dag, så att jag nu kan se, vad
de i sin innersta sanning äro, att nämligen alltsammans
är en enda alltigenom harmonisk organism av väsenden
och realiteter, för vilka Gud är den allt besjälande
principen och Kristus huvudet eller det högsta
personliga organet. Övergången till evigheten är ej
införandet av en annan verklighet utan endast avlyftandet
av en slöja, som höljde en redan förut
förhandefn-varande realitet.

3. Den jordiska existensen är imellertid icke ett m i s
s-t a g i min uppfattning, det vill säga ett t a n k e f e 1, utan
är för mig sådan den är genom en inskränkning
i rnin uppfattning. Att solskivan eller månskivan för
mig framstår såsom halvalnsbred, blir ett misstag först
då, när jag tänker, att hon i sig själv är sådan, d. v. s.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 6 21:45:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/8/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free