Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sex predikningar ur Religiösa meditationer III (1874) - Jag säger dig, unger man, statt upp! (16 Sönd. efter Tref.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
PONTUS WIKNER
för vars vink sorgetåget stannar, och som säger till
modren: gråt icke, och när jag så ur hans mun
förnimmer dessa ord, ställda till den hänsovne
ynglingen : jagsäger dig, unger man, statt upp!
— då förundrar mig icke längre berättelsens
fortsättning : den döde satte sig upp och begynte
tala. Så förefalla mig dessa ord sagda, att de icke
kunde bliva utan uppfyllelse. Med denna heligt enkla
myndighet i ord och åtbörd talar ingen annan än
den, som om sig själv kunde betyga: mig är given
all makt i himmelen och på jorden. Jag
känner och förnimmer, att till honom kan hans ord
icke återkomma fåfängt; och har han sagt statt upp,
så måste där ock varda en uppståndelse.
Jag tänker, att om vi rätt se oss om i denna samma
stund, i vilken vi nu befinna oss, så skall det icke
bliva oss särdeles svårt att inse, att vi i själva verket
just nu vandra i ett sorgetåg. Det är kanske icke
ett sådant sorgetåg, som judarne brukade med pipare
och gråterskor; men det är också icke huvudsaken: ett
sorgetåg är det, varhelst många människor vandra
framåt med sorg; och ett begravningståg är det,
varhelst de äro på väg att begrava något, som de här i
tiden hade kärt. Och nu vill jag fråga dig på allvar,
o människa, vad är det du följer till graven?
Det hjälper sannerligen icke, att du säger: »jag går
icke till någon grav, det syns nog på min leende min,
att jag snarare går till bröllop än till begravning, om
icke just till mitt eget, så åtminstone till mina vänners».
— Min vän, jag känner den minen, hon är själv
en grav, med leende rosor över svart mull. Bekänn
du öppet, att du just nu håller på att följa till graven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
