Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 8. De två befolkningsfrågorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tills vidare torde vi alltså få vända oss till den andra
gruppen: förebyggande åtgärder mot en alltför stark
naturlig folkökning. Men till vilken kategori bland dessa? Strängt
taget är detta ej längre en ekonomisk fråga, men dess
allmänna sociala betydelse är dock tillräckligt stor, för att
den även av en nationalekonom med några ord må beröras.
Bör man, såsom Malthus gjorde, förorda ett ytterligare
försenande av äktenskapen, en ytterligare minskning av
äktenskapsfrekvensen med den nästan oundvikliga följden: ett
ökat antal födelser utom äktenskapet samt ökad osedlighet
och prostitution? Näppeligen. Tvärtom är i detta avseende
en reaktion till ett bättre, mera naturenligt och mera
människovärdigt levnadssätt en oavvislig fordran. Men då
återstår egentligen ingenting annat än nymalthusianernas
system: tidiga äktenskap men med få barn — 2 à 3 i
genomsnitt på varje familj[1] — samt för övrigt frivillig
[1] Då storleken av en årsklass kvinnor i åldern 25—35 år (inom
vilken nativiteten huvudsakligen koncentrerar sig) hos oss utgör några
och 40,000, så är det av det ovan sagda klart, att tre barn pr kvinna
för närvarande är mer än tillräckligt för folkstockens upprätthållande.
Skulle dödligheten i yngre år fortfara att nedgå i samma glädjande
proportion, som under senare år varit fallet, så komme det rätta
medeltalet att i ännu högre grad närma sig två barn pr kvinna och
därmed, såvitt jag kan se, även pr familj.
Professor Fahlbeck anmärkte på sin tid att detta medeltal, i
synnerhet om det skall gälla de familjer, som överhuvud få barn, är alltför
litet, då ja många kvinnor förbli ogifta och många äktenskap
ofruktsamma; men han förbiser därvid, synes mig, att såväl det ena som
det andra är en följd av nuvarande ekonomiska och sociala
förhållanden, vilka just skulle avhjälpas genom en minskad nativitet. Något
annat avgörande hinder för, att alla kvinnor (under gynnsamma
ekonomiska omständigheter) kunde inträda i äktenskap, finnes icke,
än deras nuvarande övertalighet, vilken, såsom vi sett, snart torde
komma att försvinna. Vad den ofrivilliga steriliteten inom äktenskapet
angår, så beror den, som bekant, i en mängd fall, ja, enligt somliga
forskares utsago i flertalet fall, på följderna av männens
könssjukdomar. Denna orsak vore ju försvunnen, så snart äktenskapen inginges
i tillräckligt tidiga år — och det ligger väl icke utom möjlighetens
område, att även övriga orsaker till sterilitet kunde av läkarvetenskapen
upptäckas och även botas. Men härtill kommer, att enligt min
övertygelse det för vårt land i närvarande stund vore önskvärt, att i
betydlig mån minska sin folkmängd. Under nuvarande förhållanden
torde därför två-barnssystemet, även i dess strängaste form, med allt
skäl kunna anbefallas såsom allmän levnadsregel i vårt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Mar 10 09:41:14 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/wkverdandi/0059.html
