Note: This work was first published in 1957, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ynkelig spister oft bliva.
Giv säcken åt gäcken, giv önskor två,
när han dig ena vill giva.
En susande bäck om nattetid är
för sällskap rolig som resa.
En liten skamfläck stor heder avskär,
men liten heder, stor näsa.
Åt månen släpp fånen med sitt gevär.
Låt narrar ropa sig hesa.
Låt tjäna och stå för äldre och äldst,
den ålder önskar sig mogen.
Om sommartid gå ock reseman helst
när solen gömmes i skogen.
Men skvaller och raller den brukar snäll st,
som mest för maten är trogen.
Ej älska den mest som sjunga kan sött,
men den som sanningen sjunger.
Ty brödet är bäst hos sugelet kött,
ej släcker kryddaren hunger.
Jag menar, mot stenar på dunet blött
är trott för kropper och tunger.
Tänk allt är ej sant som sanning är likt,
ej heller allt gull som glimmar.
Ej fordras ock pant för detta och slikt,
allt liv ej haver som stimmar.
Om natten går skratten med sällskap rikt
och sover sedan tolv timmar.
En vis och en gäck ej hava sig kär,
ty lika glädjes åt lika.
En göddan matsäck den bonde med bär,
som långtfrån gården vill dika.
Av sveket och beket evad man svär
ofta smittas barde och rika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
