Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Det tretioåriga kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lijelte, ännu ej som handlande person, men uppfyld af stora tankar och
planer, förberedande sig till handling. Ingen furste i Europa hade mera
uppmärksamt följt de stora händelsernas utveckling, ingen klarare fattat deras
betydelse än han ifrån sitt aflägsna nordiska halfölaiul. Der andra blott sett
oroliga tidsvågor pä ytan, hade hans blick redan trängt till djupet och
upptäckt den dolda verldshistoriska strömningen. Stridens allmänna, pä en gäng
|K)litiska och religiösa karakter var honom frän början klar; den tanke, med
hvilken han redan nu framträdde (1024), var ett allmänt europeiskt
förbund mot den för alla gemensamme fienden. Som statsman lika upphöjd t
fördomsfri som den katolske kardinalen, var han i motsats mot honom tillika
eu djupt religiöst präglad personlighet. Stridens politiska och religiösa
moment söndrade lian ej från hvarandra;
för honom stodo religiös frihet och
politisk sjelfständighet alltid som
jemn-orunade mål. Han hade känt sig kallad
att uppträda, långt innan det ännu
kunde vara tal om omedelbar fara för
honom sjelf och lians land; det är ett
af bevisen for, att han kände sin
uppgift större än en kamp blott för
Sveriges intressen. — Hvad var det
ytterst, som dref honom fram på denna
bana? »Impetus iugenii», snillets
in-gifvelse, har den sagt, som stått
honom närmast i lifvet, hans vän Axel
Orenstjerna; »den gränslösa blicken
öfver vcrlden, det fjerran, som
lättare låter sig kännas än beskrifvas»,
är den häfdateckuares mening, som
läst djupast i handlingarna till hans
historia* med ett ord, det samma, som
med oemotståndlig makt drifvit
verlds-historieus store fram på deras banor, det samma, som förde Alexandros
bfver Bosporos och Cæsar öfver Alperna. En söndrande forskning vill gerna
ensidigt för allt söka en bestämd bevekelsegrund, ocli en historieskrifvare
lur derfor låtit honom ledas af uteslutande religiösa, en annan af
uteslutande politiska syften. I den religiösa tidsåldern var den förra riktningen
forherskande; lian fattades då företrädesvis som en lutheranernes förkämpe, en
protestantismens korsfarare. I våra dagar framhäfves gerna lika ensidigt än
det ena, än det andra politiska motivet; hans siste tyske historiesk rifvare,
O. Droysen, har sålunda, bemärkande en punkt, vid hvilken andra ej lagt
all den vigt den fortjente, sökt visa, att Gustaf Adolfs egentliga syfte
aldrig varit något annat än att trygga Sveriges östersjövälde.
Protestantismens räddning följde så att säga med på köpet, dess räddare leddes aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
