Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Gustaf Adolf i norra Tyskland. — Slaget vid Breitenfeld (1631)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• ■ V x
I ■:• . ■■
KV N“ ^ ’vs
s
". Cw ^ $\-
’
Ursprungliga planen hade varit att landstiga på ön Riigeu. Dess
besittning var nödväudig för att trygga Stralsund, den naturliga stödjepunkten
for hela fälttåget. Men ute på Östersjön hade nyheten kommit, att Lesslie,
den tappre skotten, som förde befälet i Stralsund, redan gått öfver sundet
och stormat de kejserliges skansar: Rugen var således redan svenskt. Detta
föranledde en ändring af hela landstigningsplanen.
Nedanför Stettin utbreder sig ’ Oder i ett vidsträckt vattenbäcken —
Oder haff — stängdt från Östersjön af öarna Usedom och Wollin. Emellan
dessa och fastlandet utgjuter sig detta innanhaf genom trenne utlopp, af hvilka
på denna tid endast det vestliga eller Peene — så benämdt efter floden Peene
som deri utfaller — var tillgängligt för djupgående fartyg. Här var det nu,
som Gustaf Adolf beslöt att i stället landa. Herre öfver Oderhafvet? mynningar,,
stödjande sig på Stralsund i vester
och Preussen i öster, ville han från
oderöarna tränga ned i Tyskland
utefter denna flod. Floderna voro i
detta århundrade de stora
militär-viigama liksom i det nittonde
jern-hanorna; endast genom dem var det
möjligt för en här att trygga sig
nödiga förråd; ofta kunde endast pa
denna väg artillerierna fortskaftäs.
Man skall också fiuna, att Gustaf
Adolfs tyska krig varit ett krig om
Hodlinierna. Det första fälttåget
giil-de oderlinien.
Mer än 500 år hade förflutit,
sedan en skandinavisk flotta syntes i
dessa farvatten för att kämpa en
odlingens strid: Absalon, den danska
medeltidens största gestalt, hade här
fört en sådan före Gustaf Adolf, då
han en gång kom för att sprida kristen tro i dessa trakter. —
Midsommarsdagen 1630 kastade de svenska skeppen ankar framför udden Perd på Riigen,
och här — ej på ön Ruden — var det, som Gustaf Adolf först satte foten
pa Tysklands jord. Två dagar derefter lade hela flottan till vid
Peene-munde, en liten fiskarby på nordspetsen af Usedom. Det var en åskfyld
afton. I luftrymden korsade blixtar hvaraudra; under lyste kusterna rundt
omkring af eldar som de kejserlige upptiindt. De hade väntat, att den svenska
flottan skulle segla upp genom Peene och på begge stränderna uppfört
skansar för att hindra. Landstigningen begvnte emellertid omedelbart vid
Pee-nemfinde med hjelp af lodjor och pråmar från Stralsund som väntat vid
Ruden. Konungen sjelf var en af de förste som stego i land. De äldre
liistorieskrifvarne hafva skildrat denna landstigning så, att Gustaf Adolf, då
Armand Jean du Plcssis de Kichelieu
(15W-1GI2R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
